Första boken i serien Apollon
Läst och recenserat av Matilda Nordberg.
Riordan är tillbaka med ännu en serie om grekiska gudar och semigudar. Denna gång är berättelsens huvudperson Lester Papadopoulos, eller rättare sagt Apollon, den grekiska solguden som en dag vaknar upp i en sopcontainer och, till sin stora förtret, finner att han varken är snygg eller gud längre. Apollon har förvandlats till tonårskillen Lester med ett sug efter fet mat och dålig hy. Synd för honom men så går det när man lyckats göra sin far, den mäktigaste guden av dem alla, Zeus, så pass förbannad att han kastar ut en från Olympen och berövar en på alla ens krafter.
Lester/Apollo blir tvungen att finna sig i sitt öde vare sig han vill eller inte(ledtråd: det vill han inte) och söka hjälp från allas vår favorithjälte – Percy Jackson.
Även fast Percy inte är huvudpersonen och inte frekvent figurerar i Oraklets gåta så gör det ingenting då det är kul att få lära känna nya, oftast väldigt roliga, karaktärer. Speciellt den snobbiga och bortskämda guden Apollon, fångad i en tonårspojkes kropp var upphov till många skratt.
Det är som att få äta kakan och ha den kvar, för att använda ett ordspråk på helt fel sätt. Man känner igen konceptet sen tidigare men med en ny tvist och ett relativt nytt karaktärsregister.